Skrevs: 2011-02-04 22:38:49

En vän till mig förlorade sin kära familjemedlem idag. Jag känner verkligen hennes sorg. Jag har aldrig träffat katten i fråga, men sorgen över sin älskade katt är något vi är många som tyvärr känner igen sig i.

Vissa djur klickar man verkligen med. Vissa djur kommer en så nära att man vet vad den andre tänker. För vissa är det en häst, för vissa en hund, för vissa en råtta och för vissa en katt. Ni förstår kedjan. Under ens livstid kommer vi djurälskare att ha många djur. Många kommer att fastna lite extra. Man älskar alla sina djur. Man blir såklart förkrossad när dom går bort. Men så dyker DEN DÄR individen upp. Indiven som det känns som att det är menat att ens vägar skulle korsas. Den där individen som kanske inte är den socialaste, enklaste, snyggaste eller vinstrikaste. Kanske inte ens en speciellt trevlig individ. Men just den där individen, som kanske inte ser mycket ut för världen, gör något med en som man inte kan förklara. Man knyter ett så starkt band så man förstår inte vad som händer. Med en blick så vet båda hur den andre mår.

Min stora djurkärlek äger jag idag. Min älskade Aini. Min älskade katt. Min älskade familjemedlem. Vi är lite udda båda två. Vi är speciella och svåra att förstå sig på. Vi bråkar och tjurar på varandra emellanåt och tycker att den andre kan dra dit pepparn växer. Vi har temperament och envishet så det ryker ur öronen. Hon är dessutom fruktansvärt långsint.

Men som jag älskar denna katt. Hon är mitt allt. Jag gör allt för henne och lillasyster Freja. Jag vill inte ens föreställa mig den sorg jag kommer känna den dag då hon vandrar vidare. Jag har varit förkrossad när andra katter gått bort. Men jag vet inte hur jag ska klara mig utan henne i mitt liv.

Jag vill även tillägga att mina katter inte ens bor hos mig i dagsläget, pga min situation. Dom bor hos min mamma sen ett år tillbaka då jag inte har någonstans att bo och ha dom. Jag har blivit kallad för dålig djurägare för att jag lämnat bort mina katter. Inget kan vara mer fel. Jag ser mig själv som en oerhört ansvarsfull djurägare som väljer att låta mina katter bo ifrån mig i stället för att flytta från plats till plats. Alla har inte den möjligheten till detta som jag har. Jag är oerhört tacksam för att jag hade det här alternativet.

Självklart älskar jag min andra katt, Freja också. Hon är en mycket enklare individ som älskar allt och alla. Alla förälskar sig i henne för att hon är så charmig och go. Jag älskar henne och skulle göra allt för henne. Jag behandlar dock mina katter olika. Det är två olika individer, med olika personligheter och olika behov. Jag skulle vara en dålig djurägare om jag tvingade på Aini lika mycket knäkel och gos som Freja kräver tex. Aini har helt enkelt inte det behovet i samma utsträckning. Hon är mer en "bredvid"katt, även om hon såklart också får sina ryck. Hon tycker om att sova nära, nära- om det finns ordentligt med plats i övrigt. Det måste vara på hennes vilkor.

Gud vad jag saknar dom. Lillskit och fröken Fluff.