Jag har tagit ett, för mig, enormt steg. Jag är inskriven på arbetsförmedlingen. Det gick bra. Jag har ju varit rädd för dom och deras krav. Sen fick jag prata med en som jobbar på ams, privat. Det var alltså inte alls så som jag hade tänkt mig. Så nu är jag inskriven, ska få träffa deras arbetspsykolog och grejer. Känns skönt.

Sen har jag pratat med soc idag också. Gick inte fullt så bra. Så i morgon kommer jag förhoppningsvis bli uppringd av min psykavdelning för att försöka få kontakt med en kurator där. Har ju haft en psykolog där som jag bara behöver maila för att få tillbaka, sen har jag min läkare där som jag behövt träffa i en halv evighet. Nu ska jag alltså ha en kurator också. Kuratorer är bra att ha på sin sida tydligen.

Men bollen är i rullning. Jag som har en sådan skräck för myndigheter, telefoner och jesus testiklar har alltså tagit ett gigantiskt steg idag. Ska dock tillägga att jag har en snäll släkting som ringer och drar i trådar, sen blir jag uppringd av den och dom som jag behöver prata med.

Jag gillar min släkt.